Sivan på äventyr

Idag spexade vi till det lite med en rosa outfit! Det är inte bara lindor, schabrak och ridbyxor som är rosa utan det är även så att pannbandet glittrar av rosa stenar! Även om det kanske är lite svårt att se på bilden..

Vi red ut en bit och efter en stunds uppvärmning så började jag att jobba lite med förhållningar. Hon är sjukt hård i munnen och drar mest hela tiden, så jag försökte lirka lite med henne utan större resultat. Hon har dock blivit väldigt mycket bättre den senaste tiden när det gäller det, men trots det så känns Donatello som en i toppklass dressyrhäst i jämförelse med henne.

Efter mycket om och men så började hon fatta lite grann vad jag ville att hon skulle göra och ett tag gick det riktigt bra. Jag behövde då bara ta ett mjukt tygeltag så stannade hon, men sen flippade hon totalt. Jag vet inte riktigt vad som hände mer än att det gick bra ena gången och andra gången så vägrade hon, började rygga fort som fan och drog huvudet högt upp. Jag la en volt och fortsatte sedan att skritta och sen fungerade  det igen.

Efter en halvtimmas ridning så började jag flytta henne lite för skänkeln över vägen åt båda hållen. Detta vet jag att hon har svårt,så jag tog det lugnt. Hon kan flytta för skänkeln om det sker på hennes vilkor, alltså i ett raskt tempo framåt samtidigt men så fort jag tog en förhållning på yttertygeln så tvärnitade hon och började rygga igen. Jag lät henne backa några steg för att sedan gå på framåt, efter några minuter så testade jag att flytta igen med samma resultat förutom att hon la till en rätt så rejäl stegring mitt i. Det upprepades några gånger med ryggningar och mindre småhopp med frambenen innan jag gav upp och lät henne gå som hon ville.

Det är inte mycket jag kräver av henne, det ena är att hon ska lyssna på mina förhållningar och det andra är att hon inte ska rusa iväg framåt. Jag skrittade hem på långa tyglar och funderade samtidigt på vad det kunde vara som var så fel? Det jag kom fram till var följande:
- Jag ställer för höga krav på henne.
- Hon är sjukt envis.
- Hon är ouppfostrad.
- Hon har ont någonstans.

Jag önskar att det är det första eller att hon behöver uppfostras för det är lätt att åtgärda. Att hon är envis kan också vara okej, men jag vill i alla fall kunna utesluta att hon har ont och att det är därför hon gör dessa konstigheter när man sätter lite press på henne. Imorgon ska jag testa att rida med hackamore på henne för att se om det är bettet som hon inte gillar, plan b är att kolla upp rygg, ben med mera. Hur gör man det lättast? Är det röntgen som gäller eller kan man anlita någon kunnig person? Vad är i så fall detta för person?