Ibland blir går det inte som man har tänkt sig...

Nya ridbyxor, nytt träns och ett relativt nytt schabrak, dessutom nyfriserad man!

...men idag hade vi tur! Mamma hade lovat att ta lite kort idag, men batterierna i systemkameran tog slut efter bara två kort och nu är den helt död tills vi köpt nya. Men lika bra det kanske, för idag gick det inte bra  alls. Han var stel i höger bak och jag fick honom inte helt lösgjord. När jag testade en galopp i höger varv så höll vi nästan på att gå omkull. När jag tog ett ledande tygeltag för att hålla oss på en volt så lutade han sig inåt istället böja sig. Hade jag inte varit så snabb med eftergiften som jag var så hade troligen båda legat på backen..

Det var då jag hoppade av och försökte springa lite med honom fram och tillbaka för att se hur han rörde sig. Jag försökte även hålla honom en bit ifrån mig för att få en bättre översikt. När vi vände och skulle springa mot kortsidan där grinden var så fick han plötsligt någon fix ide. Grinden stod öppen(från och med nu ska jag alltid stänga!!) och utan att jag vet ordet av det så galopperar han ut från paddocken och upp längs med vägen till boningshuset på gården. Jag hade redan börjat springa allt vad jag kunde för att försöka komma ikapp för jag insåg att bortanför grannens hus så ligger stora vägen där bilarna kör i 90 trots att det bara är 70 km/h som gäller. Jag ser två bilar komma, den ena långt bort från höger och den andra från vänster lite bortanför vägen som går ner mot vårat hus. Donatello galopperar till min fasa ut på den stora vägen och jag har nog aldrig sprungit så fort i hela mitt liv.

Jag hade tur, för det första höll han sig i kanten och sprang aldrig över eller i mitten av vägen och sen så var det vettiga människor i bilarna. Den som kom bakom honom saktade in och avvaktade och den som kom framför honom stannade och en kvinna klev ur och försökte fånga honom. Men han smet förbi henne och fortsatte ner på vår grusväg, vidare förbi stallet och stannade inte förrän han kom fram till hagen där Sivan stod och väntade. När jag äntligen hade tackat kvinnan för hjälpen(fortfarande springandes) och sprungit hem så hade mamma fått tag i honom. Jävla häst vad du skräms!

Från och med nu ska jag:

• Alltid stänga grinden till paddocken oavsett om jag rider, longerar eller gör övningar från marken med honom. Det som hände idag ska aldrig få hända igen!
• Jag ska värma upp längre i skritt, minst i en kvart.
• Jag ska testa nu och i någon vecka framöver hur han reagerar i höger bakben om jag stretchar hans ben varje dag.
• Massera in arnika efter varje ridpass.