fredag 28 oktober 2011

30 dagar

8. Min största rädsla inom ridsporten

Jag har funderat på detta hela dagen men inte kommit på något speciellt så som jag är rädd för.. Det kan möjligen vara när vi ska hoppa vissa titthinder som jag får för mig att jag vet att han kommer att stanna på, om han stannar så är det oftast mitt fel, för om man bara gör som man ska så hoppar han alltid!

Jag vet dock att jag har varit riktigt rädd en gång när det var hästar inblandade. Det var en långritt för några år sedan med ridskolan och jag hade en häst som heter Faramir under den ritten, när vi nästan var framme där vi skulle övernatta så var vi tvugna att rida förbi en hage med typ 10 kor/kvigor i och hästen före oss blev rädd och vägrade gå förbi, Faramir(vi var näst sist) och Teara(sist) ville inte heller gå förbi, så vi hoppade av för att leda förbi dem. Det gick inte, så resten red förbi och sen kom en tillbaka för att hjälpa oss och började med hästen framför oss. Sen var Faramir så svår att hålla och han fick panik och jag lyckades inte hålla i honom, så han sticker. Han springer i full fart mot kohagen(?) igenom taggtrådenvidare ut på andra sidan av hagen och ut i skogen. Då var jag rädd! Jag sprang efter åt det hållet han sprang och när jag kommit in i skogen så kommer jag fram till ett halvt om halvt stup(fruktansvärt brant backe) och längst ner var det bara stora stenar. Som tur var så såg jag honom inte där, för om han hade trillat där så hade han slagit sig sönder och samman, men jag förstår inte hur han kom ner eller runt eller, jag vet inte... Han hittades i alla fall helt lerig och med några småsår och om jag inte minns helt fel så var han halt på något ben också?

Han klarade sig i alla fall och mår nu bara bra! Men då var jag rädd på riktigt, det var fruktansvärt!


Där har ni honom, hel och ren!

1 kommentar: